Brev från Filippinerna, nr 11

Stiftelsen ESULs Vänner, november 2003

mikrokreditprojektens utveckling

Taxicykelkooperativet i Cavite

Reflektioner om mikrokrediter

BTA och Ilang-ilang

Varför Stiftelsen ESUL satsar på mikrokrediter

Brev från Virisen – en hälsning från Stiftelsens förvaltare

Om ESULs Vänner och Brev från Filippinerna

Det här numret handlar om den fortsatta utvecklingen av Stiftelsen ESULs mikrokreditprojekt i Filippinerna. Det är uppbyggt på rapporter som ESUL-styrelsemedlemmen Jun Carlos skickat till övriga styrelsemedlemmar.

Under 2003 har Stiftelsen ESUL börjat med seminarier för partnerorganisationerna. Första organisationen där man diskuterat djupare om vad kooperativs betydelse är, är den senaste partnerorganisationen Camella Homes II Driver´s Cooperative.
   Se även Juns reflexioner om hur man hjälper till att utveckla organisationer, som får stöd till mikrokrediter.

Stiftelsen ESULs styrelse består nu av förvaltaren Anna-Eva Kärrman, Sixto "Jun" Carlos jr samt Gunilla Nilsson som valdes som Vänföreningens representant i ESULs styrelse.
   Anna-Eva bor i Virisen i Lappland, Jun bor i Filippinerna och Gunilla bor i Stockholm.

Cykeltaxiförararnas kooperativ
CAMELLA HOMES II DRIVERS i Caviteprovinsen

(Camella Homes II är en stadsdel i staden Bacoor, som ligger i Caviteprovinsen söder om Manila)

Gruppfoto av medlemmarna i cykelkooperativet. Med på bilden är även Jun, de två svenskorna och Vim Santos

Stiftelsen ESULs styrelse beslutade under våren att ge lån till kooperativet "Camella Homes II Drivers".
   Detta bildades april 2001 och har 52 medlemmar. Alla är pedicab drivers, dvs de är cykeltaxiförare. En pedicab består av en cykel med täckt sidovagn, med plats för cirka 2 personer.

Genom en del pengagåvor hade kooperativet dessförinnan lyckats köpa 4 cykeltaxis. Dessa har lånats ut till medlemmarna.
   Genom ESULs lån har ytterligare 12 cykeltaxis kunnat inskaffas. ESUL lånade ut 78 000 pesos (cirka 13000 SEK).
   Istället för att betala hyra till utomstående ägare, som man gjorde tidigare, gör den blivande ägaren dagliga avbetalningar på cykeln. För att kunna spara ihop pengar till en cykel har tidigare krävts lång tid och liten möjlighet att lägga pengar åt sidan, eftersom inkomsten blev minimal.

Den medlem som valts ut att köra taxin betalar av till kooperativet och kan sedan efter att ha betalt av i 10 månader bli ägare till cykeltaxin.
   Genom det nya systemet som följer med ESUL-lånet kan "dagshyran" minskas. Den går som avbetalning till kooperativet. I den individuella avbetalningen (per dag) ingår också 15% ränta till ESUL för en 10 månadersperiod.
   En fjärdedel av cykeltaxihyran går till kooperativets egen fond. Tre fjärdedelar går tillbaka till ESUL (inkl. räntan).
   Kooperativet kan sedan använda inkomsten för att inskaffa flera cykeltaxis, som de kan låna ut till ytterligare medlemmar.

Kriteria för medlem att komma på fråga för att bli vald att få köpa cykeltaxin på avbetalning är:

1. att man är medlem i kooperativet och inte äger någon cykeltaxi
2. att medlem har skött sig bra i kooperativet och att medlemmen har regelbundet betalt sin medlemsavgift
3. att medlem har skött hyresbetalningarna för användande av cykeltaxi till de cykeltaxiägare/förare som de tidigare jobbat för

4. att medlem är känd för att inte ägna sig åt spel, alkoholism etc.

Kriterierna har diskuterats fram och beslutats av kooperativet.

Utvecklingen i cykeltaxikooperativet i Bacoor, Cavite
utdrag ur brevrapporter som Jun skickat till ESUL-styrelsen

6 maj 2003
"Cykeltaxiförarnas kooperativ och ESUL har redan avtalat att bli partners. Jag har gett dem hälften av de ansökta pengarna för tillverkning av 12 nya cykeltaxis. I slutet av den här veckan kommer dessa 12 bli klara och då kommer jag att ge dem resten av summan i samband med att taxina levereras.
   Vi tänker anordna en liten ceremoni när de 12 lyckliga mottagarna i kooperativet får ta hand om taxicyklarna. Jag känner mig mycket säker på värdet av detta projekt, och känner stor förhoppning för att det ska bli framgångsrikt."

19 maj 2003
"Rudy, cykeltaxikooperativets kassör i Cavite, ringde mig just och berättade, att de 12 cykeltaxina är klara nu. Jag tänker ge dem resten av pengarna imorgon. De har ju redan fått första hälften. Troligen kommer vi ha ceremonin nästa vecka i Cavite, då de 12 enheterna ska lämnas över. Jag ska bjuda in några vänner att följa med. Förhoppningsvis kommer jag att komma ihåg att ta med mig kameran!"

7 september 2003
Den planerade sammankomsten med ceremoni hölls den 2 juni med cykeltaxiförarnas kooperativ i Cavite. De 12 nya cykeltaxina lämnades då över officiellt till mottagarna.
   Cirka 40 personer deltog, medlemmar från föreningen och några släktingar inklusive de 12 mottagarna av taxicyklarna.

Med mig hade jag två svenskor, som varit här för fältstudier och praktik hos mänskliga rättighetsorganisationer. Jag tänkte det skulle vara trevligt för cykeltaxiförarna (kvinnor och män) att iallafall se exempel på hur svenskar ser ut. Dessutom gav det mig tillfälle att förklara för dem att svenskar inte är amerikaner och att Sverige inte ligger i Amerika!
   Med oss var också Vim Santos, PGXs (People´s Global Exchange) samordnare.

Under sammankomsten förklarade kooperativets ledamöter och jag själv än en gång villkoren för partnerskap mellan Stiftelsen ESUL och Camella Homes II Pedicab Drivers Cooperative. Vi gick också igenom igen villkoren för mottagarna för att de slutligen ska kunna äga sin cykeltaxi under ESUL-Camella Coopprogrammet.

Efter talen introducerades mottagarna i glättig stämning. När de en och en skulle fotograferas blev de fnittriga. Korten togs ömsom med mig som sällskap bredvid cykeltaxin och ibland tillsammans med svenskorna.Det hela avslutades med litet snacks som föreningen hade gjort. Jag tror att Brev från Filippinerna som Vänner ger ut kommer att ha det trevligt med dessa kort!

Mottagarna har skrivit på individuella kontrakt och till varje kontrakt hör ett foto på cykelföraren. Vi såg de vackra cykeltaxina med vitt smärtingtyg dekorerat med färgade ränder och med text framtill: DRIVERS COOPERATIVE, och baktill ESUL FOUNDATION.

Nyligen sade en av ledamöterna i kooperativet, att ESUL alltid kör omkring i Bacoor stad i Cavite. Folk måste undra vad för slags tvättmedelsprodukt, nudelsoppa eller kosmetisk produkt som detta ESUL är! Och de kör omkring 24 timmar om dygnet!!

Igår kom vice-ordförande och sekreteraren i cykeltaxiförarnas kooperativ till mig och gav mig första betalningen på 12000 pesos. Det representerar avbetalningen och ränta för första perioden (9 juni till 9 juli) och del av betalningen för andra perioden (9 juli till 9 augusti). ESUL lånade ut 78000 pesos för de 12 cykeltaxina. Fastän de ligger lite efter på betalningen för andra perioden, så har de hursomhelst uttryckt förtroende, att de troligen kommer att betala hela åtagandet till ESUL före schemalagd tid. Jag HOPPAS, sade jag till mig själv medan jag log mot dem!---"

Reflektioner av Jun om hur mikrokrediter kan utveckla människors inställning

19 maj 2003
"Jag hoppas, att jag inte har missförstått detta med strävan att försöka införa disciplin, system hos mikrokreditgrupperna, och individer såväl som kollektivt ansvariga för att betala tillbaka lånen. Att hjälpa fattiga människor att komma bort från välgörenhetstänkandet och för att få dem att bättre värdera system, disciplin och ansvar för individuella och kollektiva åtaganden är del av utvecklingsarbete. Fattigdom är inget skäl för att inte lära sig dessa värderingar. Det är faktiskt viktigt att lära sig dessa värderingar som ett villkor för att överkomma fattigdom.
Och jag tror, att vår interaktion med deltagarna och deras egna problemlösande möten hjälper dem att förstå nödvändigheten av dessa värderingar, om de tänker sig fortsätta att kunna dra nytta av den bättre överenskommelsen, än den som de erbjuds av bombays.*"

* bombays uttryck som används i Filippinerna för ockrare. Härrör från att de flesta ockrarna är av indiskt ursprung

BTA (Binalbagan Tenants Association) i Pandacan, Manila

17 april 2003
 "Jag kommer att ha ett möte med BTA mikrokreditgruppen i Pandacan på påskdagen. Nyligen rapporterade Jovita, affärskvinnan med honungsflaskorna, att de har lämnat in en formell anmälan till barangaykontoret mot Emma – för att hon inte har betalat av den förskottsbetalning, som medlemmar i ESUL-BTAs mikrokreditgrupp betalade för att täcka Emmas resterande skuld. Emma har fram till nu endast betalat en mindre summa av de 3900 pesos (grundlånet plus ränta) som hon är skyldig gruppen. Som det har rapporterats till mig, så har Emma fått en kallelse till barangaykontoret och fallet ska diskuteras där tillsammans med de övriga gruppdeltagarna. Eftersom mitt tidigare brev till Emma verkar ha fungerat minimalt, så beslutade gruppen att sätta mer tryck på henne genom att lämna in detta barangayklagomål.

Kommer ni ihåg Malu inom BTA? Hon som misslyckades med att betala en stor summa pengar, den första i gruppen som misslyckades? Nåja, hon berättade för Jovita att hennes familj håller på att sälja hälften av deras hus, och så snart försäljningen är klar, så ämnar hon betala tillbaka sin skuld till (stöld från) ESUL. Malu betalade faktiskt – från första avbetalningen (vid husförsälningen) det som hon var skyldig Jovitas sari-sari store. Bra utveckling, men bättre om hennes löfte att betala sina ESUL-åtaganden verkligen materialiseras. Vi kommer att be Jovita att följa upp detta noga.

Tänk er själva, tillbringa påskdagseftermiddagen med mikrokreditgruppen! Jag hoppas att jag den dagen kommer att gå hem med en känsla av ett nytt liv för BTA-gruppen."

den 6 maj 2003
"Det verkar som om det har öppnat sig för BTA-gruppen. I söndags hade jag ett möte med dem. Som ni minns, hade vi stora problem där. Det första problemet var när Malu försvann med de insamlade pengarna och också misslyckades att betala sitt egna privata lån. Totalt uppgick summan till 11.000 pesos. Hon var verkligen helt ekonomiskt nere och kunde inte skicka två av sina barn till skolan. Men helt nyligen sålde hon halva sitt hus, och plötsligt betalade hon sina lån till community, inklusive den del som hon är skyldig BTA-ESUL, dvs 5000 pesos.

Det som kan ha drivit Malu att betala är troligen det som Jovitas grupp gjorde beträffande det andra problemet, det med Emma. Om ni kommer ihåg, så betalade Emma inte en centavo av sitt lån på 3.000 pesos. Det hände efter att jag beslutat, att hon måste avgå från kreditkommittén. Hon var också insamlare i ett annat kreditprojekt.
   Vårt beslut för gruppen var, att lägga till ungefär 700 pesos i samband med sina avbetalning i den pågånde rundan, för att täcka det som Emma är skyldig.
   De har pressat Emma att betala tillbaka det som de hade lagt ut (för att betala tillbaka till ESUL). När Emma vägrade att betala eller ens delta på de tre mötena då de bett henne komma för att prata ut om det med henne, beslöt de att lägga in ett ärende mot henne till village council (stadsdelsrådet). Hon kallades sedan formellt till ett möte inför village council och BTA-ESUL-gruppen och då hon blev skyldig att signera ett papper i vilket hon lovar att betala av 300 pesos var 15:e dag tills hon har betalat av hela lånet.

Så, med denna positiva utveckling plus ett förbättrat insamlingssystem under Jovita, ljusnar det för BTA. Om deras sätt att fungera fortsätter att vara bra i den nuvarande rundan, kan vi kanske öka de individuella lånen nästa gång och då också lägga till en eller två till gruppen."

19 maj 2003
"Jag respekterar BTA-gruppen mycket. Stadsdelsfullmäktige (barangay councilor) Jovita tar initiativ och kallar ihop möten bland dem själva för att de kollektivt ska tänka ut hur de kan lösa sina problem. När de konsulterar mig har de nästan alltid någonting förslag som de själva redan har ´tröskat igenom´ på ett möte."

*

Ilang-ilang-Dapo Parents Organization (IDPO) i Pandacan

6 maj 2003
"Ilang-ilang-gruppen, också den i Pandacan, fortsätter med sitt problem av att vara lös och odisciplinerad. Det har blivit värre efter att Vicky, den ledande i gruppen, blev sjuk och var tvungen att få vård och vila för tuberkulos. Hon är nu mycket bättre, men medan hon var sjuk så brydde sig nästan ingen sig om att betala. Så jag var tvungen att skriva till var och en av alla medlemmar för att påminna dem om deras åtaganden. Just nu vill jag bara ha in alla pengar de ska samla in. Därefter hålla ett möte med dem, om hur man ska fortsätta. Jag är helt enkelt besviken på denna grupp! Naturligtvis, Vicky är beslutsam att göra allt vad hon kan för att kunna få igång gruppen igen. Let´s see!"

Nyårshälsning från Stiftelsen ESULs förvaltare

Virisen 22 nov –03

Så har snart ännu ett år gått också i stiftelsen ESULs historia, och visst har det hänt en del. Förvaltaren har som vanligt flyttat, nu bor jag uppe i Tärnafjällen, men arbetet med stiftelsen går glädjande nog lika bra att sköta ifrån fjällen som storstaden.

Vänföreningen Stiftelsens ESULs Vänner har en representant i stiftelsen ESULs styrelse. I samband med deras årsmöte valde man in Gunilla Nilsson som ny representant. Jag vill ta tillfället i akt och tacka Carina Carlström för det arbete och engagemang hon lagt ner i stiftelsen under de tre år hon varit verksam samt hälsa Gunilla varmt välkommen till stiftelsens arbete.

Under hösten har jag gått en kvällskurs i bokföring för att vidareutbilda mig och bli säkrare i den bokföring jag sköter för stiftelsen. Vår kursledare sa en kväll till oss att man kan göra en budget genom att räkna baklänges. Man skriver vinsten man önskar, drar av alla kostnader man har och då ser man vilken inkomst man behöver för att nå dit. Jag tänkte direkt på stiftelsen och insåg att kapitalistiska termer sällan kan överföras på stiftelsens verksamhet. Vinsten för oss är inte att pengar växer på stiftelsens bankkonton utan att vi kan förmedla så mycket bistånd som möjligt till bra projekt, där människor kan förändra sin livssituation till det bättre. Att bokföra är ju egentligen att syssla med döda siffror men det är också där det blir tydligt vilka stora gåvor ni ger samt att det kommer till nytta. Tack för allt det stöd ni visat stiftelsen under året genom gåvor och köp samt försäljning av hantverk!

Under året har vi givit bistånd till cykeltaxi-kooperativet i Filippinerna. Men också följt utvecklingen i Human-Right workers-kooperativet, och de små mikrokreditprojekten.

De har varit glädjande att följa de områden där mikrokreditprojektet utvecklat deltagarna och byggt upp början till deras egna lokala kreditväsen. Men i vissa fall har det också varit ett sorgebarn för oss, där olika problem hela tiden har dykt upp. En deltagare i lånekooperativen har insjuknat i TBC och inte kunnat fullfölja sin återbetalning, en annans make fick en hjärtattack och kunde inte återbetala enligt uppgjort tidsplan för pengar behövdes till makens behandling och medicin. Men det har också funnits exempel där man inte följt överenskommelsen om hur och till vem utlåning skall ske eller insamlare som låtit bli att sätta in pengarna på bankkontot etc. Några av områdena börjar nu nå den femårsperiod som vårt stöd omfattar och då kan vi utvärdera och se om det är en biståndsform som är möjlig för stiftelsen att arbeta med framöver och i så fall vilka förändringar som måste ske.

Med önskan om ett Gott nytt År med nya möjligheter

Anna-Eva Kärrman

Varför Stiftelsen ESUL satsar på mikrokrediter eller småutlåningsprojekt i Filippinerna

ESUL är engagerat i den gemensamma progressiva strävan att få bort strukturer som utsuger och förtrycker – särskilt i Syd.

En sådan struktur är ockersystemet som härskar i urban poor communities (1) i Filippinerna. Många människor i dessa områden, däribland de med en liten affärsrörelse(2), faller på grund av brist på kontanter och avsaknad av lösegendom offer för skrupellösa filippinska eller utländska finansiärer. Dessa lånar ut kapital till mycket hög ränta. Detta får till följd, att de flesta låntagarna får betala största delen av det lilla de tjänar till ockrarna.

Utan möjlighet att låna hos banker (som normalt ställer mycket snäva krav på låntagare) samt med mycket begränsade utsikter att låna hos regeringsinstitutioner har de behövande människorna i urban poor communities helt enkelt inget annat val än att fortsätta vara beroende av och offer för ockerverksamheten.

ESUL vill försöka bidra till att bryta denna kedja av utsugning genom att ge smålån med gynnsamma villkor till redan påbörjade småaffärsrörelser som behöver kapitaltillskott.

Till låga räntor samt gynnsam alternativ plan för återbetalning förväntas de fattiga i städerna som bedriver små affärsrörelser kunna tjäna mer, medan de samtidigt tar del i att bygga upp ett alternativt community-managed(3) kreditväsende.

ESULs syfte är därför att med mikrokrediter dels ge omedelbar assistans till de sk fattigföretagarna genom att låta dem slippa betyngande beroende av lånehajar, samt att dels ge dem långsiktiga möjligheter till oberoende.

Hur kan det gå till?
ESUL kommer att starta pilotprojekt i några urban poor communities i Stor-Manila. ESUL kommer att anlita folkorganisationer, sk people´s organizations, i dessa communities som partners. Dessa organisationer kommer att sköta lånfonderna, och ansvara för att lånen kommer att ges till fattigföretagarna, vilka själva är medlemmar i organisationen.

Folkorganisationerna kommer att ta emot och gå igenom låneansökningarna baserat på överenskomna kriterier. De kommer att följa upp och se till att lånen betalas tillbaka enligt ett återbetalningssystem.

Ränta kommer att betalas på lånen, men en del av denna räntebetalning kommer att gå tillbaka till de som lånat pengarna i form av påtvingat sparande som andelar i ett alternativt community-managed kreditväsende. Detta påtvingade sparande samt sparmedel från stadsdelen till organisationen kommer att ta över efter ESULs "startfond", när ESUL drar sig ur från projekten, dvs när man anser att organisationen och dess medlemmar klarar sig själva.

Mikrokreditprojekten inom dessa community-managed kreditväsenden kommer att skötas av partners i folkorganisationern i samråd med ESUL. ESUL kommer att övervaka och noga följa utvecklingen för att erfarenheter ska kunna dras från pilotprojekten.

1. urban poor community: stadsområden där uttalad fattigbefolkning bor.
2. När vi pratar om liten affärsverksamhet, menar vi exempelvis små diversehandlar, små stånd som säljer hemmagjord juice, hemmagjorda kakor, eller korvtillverkning i liten skala.
3. community-managed kreditväsende, dvs ett kreditväsende som drivs av engagerade människor på gräsrotsnivå.

ESUL har för närvarande (november 2003) flera pilotprojekt i följande områden som ligger i Manila-området: Antipolo, Teresa, Paco, Tondo, Pandacan samt i Cavite söder om Manila.

Ovanstående text härstammar från Stiftelsen ESULs "Why ESUL Goes for Micro-Lending" (11 maj 2000), som publicerades i Brev från Filippinerna nr 6 i december 2000. Texten finns även publicerad som flygblad som kan rekvireras från Stiftelsen ESULs Vänner.

Stiftelsen ESUL verkar för att ge ekonomiskt stöd till projekt som uppfyller följande krav:

1. Gräsrotsinriktat. Projektet ska hjälpa människor på gräsrotsnivå till större självständighet genom ekonomisk förbättring samt ökat socio-politiskt medvetande och engagemang mot exploaterande samhällsstrukturer.
2. Hållbart. Projektet ska ha förutsättning att bli självförsörjande efter biståndsperioden.
3. Kooperativt. Mottagarna ska utgöra en organiserad grupp eller församling, och ESUL skall ange ett minsta antal individer eller familjer som bistås.
4. Miljömedvetet. Projektet ska syfta till hållbar utveckling, och ta hänsyn till miljökonsekvenserna.
5. Genuskänsligt. Projektet skall ta hänsyn till kvinnors intressen och deras medverkan i aktiviteter och beslutsfattande.

6. Verifierbart. Projektet skall ständigt kunna granskas/revideras av ESUL, alternativt lokaliseras till ett område där ESUL kan söka hjälp av en tillförlitlig lokal folkorganisation för sina behov av granskning/revision.

Projekten finns (november 2003) i Filippinerna och i Kambodja.

Du som vill vara med och stödja ESULs arbete
kan naturligtvis göra det ekonomiskt genom att sätta in pengar på Stiftelsen ESULs postgirokonto pg 8097-8.
Men det finns också andra sätt! Skriv till oss i Vänföreningens styrelse! Vi har några praktiska arbetsuppgifter vi gärna vill ha hjälp med.
Du kanske vill hjälpa till att sälja hantverk för att öka på i Stiftelsen ESULs biståndsfond. Hantverken kan beskådas på ESULs hemsida www.esul.se. Kom gärna med fler idéer.

Bli medlem i Stiftelsen ESULs Vänner
Sätt in medl avg 50:- på postgirokonto 620 54 39-0
Stiftelsen ESULs Vänner, c/o Gunilla Nilsson.
Märk talongen med medlemskap 2004, namn, adress och ev. e-postadress om du önskar e-brev.

På Vänföreningens årsmöte i juni valdes nya ledamöter i styrelsen
Vi som sitter där nu är: Eva Karlberg, Elina Ekoluoma och Gunilla Nilsson (ordförande, sekreterare resp. kassör).
Elina är f.n. i Filippinerna för en fältstudie som är en del av hennes doktorandstudier i kulturantropologi.
Elina och Eva assisterar som Vänföreningens representanter Jun vid besök av mikrokreditprojekten, när de besöker Filippinerna.
Jun blir ofta förknippad med de mikrokreditprojekt som Stiftelsen har i Filippinerna. Men han gör en hel del annat jobb i Filippinerna - baserat på mänskliga rättigheter.

Brev från Filippinerna
Medlemmar, prenumeranter samt bidragsgivare som med minst 100 kr stöder Stiftelsen ESULs biståndsverksamhet få pappersupplagan hemskickad.
Tidskriften ges ut av Stiftelsen ESULs Vänner.
Här sprids information om Stiftelsen ESULs verksamhet.
Tidigare nummer finns att läsa på Stiftelsen ESULs hemsida www.esul.se/brev

Vänföreningens styrelse har NY e-postadress: emmaiter@esul.se
Postadress:
Stiftelsen ESULs Vänner, c/o Gunilla Nilsson, Gävlegatan 8, 4 tr, 113 30 Stockholm.

Stiftelsen ESULs NYA e-postadress är: esul@esul.se

Postadress:
Stiftelsen ESUL, Kammakargatan 66, 111 24 Stockholm
Postgiro 8097-8